22 maj 2014 kl 09:05

Så föddes barnavårdscentralen

Många familjer levde under knappa villkor i Stockholm i början av 1900-talet och barnadödligheten var hög. 1901 tog läkaren Moritz Blumenthal initiativet till föreningen Mjölkdroppen. Syftet var att dela ut mjölk till utsatta spädbarn efter fransk förebild. Den första Mjölkdroppen öppnades på Luciadagen samma år på Nytorgsgatan på Södermalm.

Mammor stod snart i kö för att få mjölk och Mjölkdroppar öppnades i varje stadsdel och i de flesta större städer. Även på Nobelverken i S:t Petersburg fanns en Mjölkdroppe efter svensk modell.

Mjölkdroppen vände sig till mödrar som hade det svårt av olika skäl. Här kunde de hämta antingen modersmjölk eller komjölk som blandats med socker och vatten till sina barn.

År 1912 delade till exempel Mjölkdroppen i Solna ut 49 806 mjölkflaskor till i medeltal 25 barn om dagen. Den färdigblandade mjölken hämtades varje dag, en flaska för varje mål som skulle ges. På Adolf Fredriks Mjölkdroppe lämnades mjölken ut på eftermiddagen så att familjens större barn kunde hämta dem på hemväg från skolan.

I Stockholm fick barnen pastöriserad mjölk. Men eftersom experter stred om pastöriseringens för- och nackdelar delade många Mjölkdroppar ut okokt mjölk som mödrarna själva fick hetta upp.

I några städer, till exempel Helsingborg, var dödligheten stor bland barnen som skrevs in vid Mjölkdroppen under det första decenniet. 1910 sjönk dödligheten till 6,1 procent från 25,9 procent år 1909. Pastöriseringen tros vara orsaken till att fler barn överlevde. Vid den tiden trängde kunskapen igenom och man slutade ge okokt mjölk till spädbarn.

På 1940-talet togs Mjölkdropparna över av Landstingen, som förvandlade dem till barnavårdscentraler.

Källa: Ulla-Britt Lithell, Små barn under knappa villkor, 1999

Mjölkmustash och näring till alla barn från föreningen Mjölkdroppen. Foto: Ester Sorri

Av: Anna-Britta Ståhl
Stäng artikel