05 november 2018 kl 14:11

Svensk mjölk bra för hälsa och miljö

Äntligen har mat, hälsa och miljö blivit vardagsdiskussion hemma i stugorna. Många är redan medvetna konsumenter och vill äta både näringsriktigt och hållbart. Men exakt hur en sådan kost ser ut råder det olika uppfattningar om. Medan vi från olika håll får höra att veganism är det bästa för både hälsan och miljön, anser tunga och internationellt erkända forskare att vi inte alls behöver bli veganer för att rädda jorden. Det finns bättre sätt att göra miljösmarta matval – och samtidigt fortsätta att både producera och äta både kött och mjölk. 

De går inte en dag utan att vi hör om kopplingen mellan matproduktion och klimat. Det är glädjande att så många av oss har förstått att vi påverkar vår planet på olika sätt bara genom att välja vilken mat vi ska äta. Exempelvis myntade Ungdomsbarometern begreppet Vegovän i denna undersökning från 2018 för att beskriva den tredjedel av 15-24-åringarna som är “vegetarianer som äter kött ibland”. Det framgår också tydligt i samma rapport att många unga väljer mat utifrån det de uppfattar som både hälsosamt och hållbart.  

Däremot är det ett problem att ”klimat” har fått komma att betyda ”miljö” i den allmänna debatten om hållbarhet, och att man sällan tar hänsyn till näringen vi får för den miljöpåverkan vi orsakar med vår matproduktion. En klimatvänlig kost är inte detsamma som en allmänt miljövänlig och hållbar kost, och inte heller nödvändigtvis en som är näringsmässigt fullödig.  

Därför är nästa utmaning att öka vår förståelse kring hur mat, hälsa och miljö hänger ihop. Vi menar att forskare som Johan Rockström  med flera är värda att lyssna på när de lyfter betydelsen av att ha betande djur i landskapen för att vi ska kunna producera vår egen mat – inte bara kött och mjölk, utan även grödor. 

Miljö är mycket mer än bara klimat 

I begreppet miljö ingår klimat som en viktig del. Men när vi pratar om miljöpåverkan får vi inte bara inskränka diskussionen till klimat. Vi behöver också ta hänsyn till varifrån maten kommer, eftersom det inte bara vår egen matproduktion i Sverige som påverkar miljön, utan framför allt vad de livsmedel som vi importerar från andra länder har för påverkan. Nyligen kom Naturvårdsverket ut med PRINCE-rapporten, som slår fast att: 

 - drygt 60 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan sker genom livsmedel som produceras utomlands
 - 83 procent av fotavtrycket för användning av antibiotika i djuruppfödning orsakat av svensk matkonsumtion sker utomlands
75 procent av ogräsmedlen, 88 procent av svampmedlen och 97 procent av insektsmedlen för produktionen av svenskarnas mat används i utländsk jordbruksproduktion.  

Det betyder att en förkrossande majoritet av den miljöpåverkan vi orsakar genom vår kost sker utomlands. Genom att välja i första hand svensk mat så kan vi alltså minska miljöpåverkan dramatiskt, inklusive utsläppen av växthusgaser, och därmed minska vår klimatpåverkan. 

Svensk mjölk bra för miljön 

Svensk mjölkproduktion orsakar 44 procent lägre koldioxidutsläpp än det globala genomsnittet. Den svenska mjölkproduktionen omvandlar dessutom protein av låg kvalitet (i fodret) till protein av hög kvalitet (mjölkprotein). Vidare är mjölkkornas foder i huvudsak närproducerat.  

Svensk mjölkproduktion bidrar även med många viktiga ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Jordbruksverket konstaterar att en tredjedel av naturbetesmarkerna, som är en av de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet, betas av nötkreatur från mjölkrasEnligt WWF är en kvadratmeter naturbetesmark lika artrik som en kvadratmeter regnskog. Naturvårdsverket skriver vidare i sin fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 att ”Mjölkproduktionen utgör motorn i systemet för att bevara betesmarkerna och en lönsam mjölkproduktion är därmed en förutsättning för en långsiktig hävd av betesmarker.” 

Det finns också anledning att i debatt och forskning om kosthållning diskutera miljö och näring tillsammans – hur mycket näring får vi för den faktiska miljöpåverkan som vår livsmedelsproduktion har? Med mjölk får vi mer näring i relation till klimatpåverkan än något annat undersökt flytande livsmedel. 

En kost som innehåller mjölk är hälsosam 

Mjölk och mjölkprodukter är bra källor till många näringsämnen som vi behöver ha i kosten. Det handlar inte minst om vitamin D, vitamin B12 (som inte finns alls i vegetabiliska livsmedel), men även jod. Innehållet av dessa näringsämnen är begränsat till obefintligt i vegetabilier. I mjölk och mjölkprodukter finns också en ansenlig mängd selen. 

I vegetabilier finns å andra sidan näringsämnen som de animaliska livsmedlen inte kan bidra med i någon större utsträckning eller alls. Det handlar om inte minst folat och kostfiber. I vegetabilier hittar vi också den största delen av antioxidanterna i kosten.  

Det gör att en varierad kost som baseras på näringsrika livsmedel från både animaliska och vegetabiliska sidan ger bra förutsättningar för god hälsa. När det gäller just mjölk och mjölkprodukter så är dessa dessutom viktiga källor till kalcium. Enligt Livsmedelsverket räcker det med 2-5 dl mjölk eller motsvarande mängder mjölkprodukter per dag för att täcka behovet av kalcium, och forskningsunderlaget som kopplar hälsa till mjölkkonsumtion är mycket stort. Det gäller inte minst kopplingen till hjärtkärlhälsa och minskad risk för diabetes typ 2. 

För målgrupper med ett extra stort behov av näringstäta livsmedel kan mjölk och mjölkprodukter, med sin överlägsna näringstäthet, tillföra viktig näring till kosten. Det gäller inte minst äldre människor och mycket fysiskt aktiva, men även för barn och tonåringar. När  exempelvis vissa förskolor byter ut mjölk mot vatten till maten, så får många barn svårt att få i sig tillräckligt med viktiga näringsämnen såsom kalcium, vitamin D och riboflavin. Mjölk till maten är därför ett enkelt sätt för barnen att få i sig den näring de behöver. 

Låt oss därför börja ta hänsyn till vad vi faktiskt får för näring för den miljöpåverkan vi orsakar i vår livsmedelskedja, och betydelsen av att välja svensk mat. I den svenska mjölkens fall får vi viktig näring till en relativt låg miljökostnad och med värdefulla ekosystemtjänster och biologisk mångfald på köpet.