31 oktober 2018 kl 10:10

Kan kosten orsaka inflammationer i kroppen?

Det finns många frågor om just antiinflammatorisk kost, vi tänkte reda ut några frågetecken kring just kost och inflammation. Häng med!

Kan kosten/matvanorna orsaka inflammationer i kroppen?

Nej, inte riktigt. Forskning kring kost kopplat till låggradig inflammation har hittills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka, förvärra eller dämpa inflammation.

Vid fetma till exempel produceras inflammationsmarkörer (bland annat cytokiner) i fettväven och immunsystemet blir överaktivt – om man under lång tid får i sig mer energi än man förbränner ökar alltså risken för kronisk, låggradig inflammation.

Matvanorna och livsstilen kan alltså på så sätt ha en koppling till inflammation i kroppen, men det finns idag inga konstaterade samband som gäller specifika ingredienser eller livsmedel.

Att äta enligt närings- och kostrekommendationerna och röra på sig regelbundet normaliserar ämnesomsättningen och gör att det är lättare att hålla en hälsosam vikt och kroppssammansättning. Då minskar risken för flera av våra vanligaste sjukdomar, även de som är kopplade till låggradig inflammation, till exempel hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Vilka livsmedel är antiinflammatoriska och vilka orsakar inflammation i kroppen?

I populärpress och på hemsidor kan man hitta listor med mat som anses öka inflammation. Där brukar till exempel gluten, rött kött, mjölkprodukter, vissa vegetabiliska oljor, kaffe och te, alkohol, socker, ris, potatis och baljväxter finnas med.

I listor över ”tillåtna” livsmedel finns till exempel vissa grönsaker, frukt och bär, skaldjur, vissa sorters fisk, sötpotatis, sjögräs, surkål, vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, grönt te, olivolja och kokosolja. Det är relativt vanligt att samma livsmedel finns på både den tillåtna och den förbjudna listan, beroende på var vi hittar dem.

Det vetenskapliga stödet för att enskilda livsmedel orsakar eller dämpar låggradig inflammation är dock begränsat. Snarare är det helheten – kostmönstret – som har betydelse, även om det ligger nära till hands att utgå från att livsmedel som är rika på vissa näringsämnen är särskilt positiva för hälsan ur detta perspektiv.

Grönsaker, frukt och bär är bra för hälsan och det är bra att äta varierat. Det finns dock inga belägg för att specifika grönsaker, frukter eller bär är bättre än andra. Näringsinnehållet varierar mellan olika sorter, och om man ska säga något om en inbördes ordning mellan olika grönsaker, frukter och bär så är det sannolikt att de mest antioxidantrika och fiberrika varianterna bidrar till hälsan i större utsträckning än de mindre rika källorna. 

Forskning visar också att det finns samband mellan låggradig inflammation och sammansättningen av mikroorganismer i tarmen, den så kallade tarmbiotan eller tarmfloran, som den ibland kallas. Än så länge handlar det främst om djurstudier, så det är svårt att dra slutsatser om hur det ser ut hos människor. I dagsläget har vi ingen standard för hur mikroorganismerna i en frisk tarm ”ska” vara sammansatta, och därför är det svårt att dra slutsatser kring vilken hälsoeffekt som maten ger via dess inverkan på tarmbiotan. Att äta mer av fullkorn, baljväxter, grönsaker och rotfrukter är dock positivt för hälsan i sin helhet, inklusive tarmbakterierna.

Här tycks fibrer vara en viktig gemensam faktor, bland annat eftersom fibrerna utgör näring för våra tarmbakterier, som i sin tur står för en betydande del av immunsystemet. Gryner, nötter, frön, bönor, ärter och linser är bland de mest kostfiberrika källorna. Även rotfrukter, olika kålsorter, broccoli, frukt och bär är viktiga källor.

Finns det samband mellan mjölkdrickande, inflammation och diabetes?

Typ 2-diabetes är en av de metabola sjukdomar som anses höra ihop med låggradig inflammation, och den som har diabetes typ 2 har även betydligt högre risk för andra metabola sjukdomar. I en översiktsartikel från 2016 sågs inget samband mellan mjölkkonsumtion och diabetesrisk. Yoghurt verkar kunna minska risken för typ 2-diabetes.

I en annan meta-analys från 2016 studerades sambanden mellan mjölkkonsumtion och metabolt syndrom. Här kopplades mejeriprodukter till en minskad risk för metabolt syndrom.

Bidrar mjölk till inflammation i kroppen?

Nej. I en multicenterstudie från 2014 sågs inga förändringar i inflammationsmarkörer kopplat till konsumtion av mjölk (oavsett fetthalt).

Bidrar mjölk till övervikt och hjärt-kärlsjukdom?

Nej. I en systematisk litteraturstudie publicerad 2013 i den välansedda European Journal of Nutrition sågs inga samband mellan mjölkkonsumtion och ökad risk för övervikt/fetma eller försämrad hjärtkärlhälsa. Tvärtom såg man en minskad risk för övervikt hos de som drack mjölk, som en del i en välbalanserad kost.